Ferskvarehuset på Gardermoen: Europas mest automatiserade salladspackeri


Varje vecka skickar COOP-ägda Ferskvarehuset AS i Gardermoen ut över 1 000 pallar med sallad. Den korta hållbarheten kräver ett snabbt och välfungerande flöde i den helt orderstyrda produktionen. Företaget har inget färdigvarulager. Allt skickas samma dag som det produceras. Från råvarumottagningen tills de färdigmärkta pallarna är klara för utkörning sker nästan allt utan manuell hantering. Modern automation bidrar till effektivitet i hela processen.

APX har också levererat fabriksstyrningen till den nya fabriken för frysta grönsaker.

Ferskvarehuset på Gardermoen använder automatiserad salladspackning när mer än tusen pallar i veckan ska vidare till handeln.

Sedan salladskål och isbergssallat blev populära på 1980-talet har både utbudet och konsumtionen av sallad ökat kraftigt. Särskilt populära är påsarna med färdigskuren, sköljd sallad, både enskilda sorter som rucola och färdiga blandningar.

Tre stora aktörer dominerar den norska dagligvarumarknaden. NorgesGruppen och Rema 1000 är stora delägare i BAMA, medan Coop har gått in som ägare i Ferskvarehuset AS. För drygt ett halvår sedan tog företaget sin nya fabrik på Gardermoen i bruk, vägg i vägg med Coops logistikcenter CLog. Företaget levererar all färdigsköljd och skuren sallad till Coop, som köper omkring 95 procent av veckoproduktionen på nästan 1 000 pallar påsad sallad.

– Som på många andra håll i branschen hade vi tidigare mycket manuellt arbete och många tunga lyft. Jag får väl egentligen inte säga det här, men jag gör det ändå. Vi har fått Europas mest automatiserade salladspackeri, säger fabrikschefen Jan Kåre Sundal. Han berättar att kvaliteten har blivit betydligt bättre och att salladspackerier i hela Europa hör av sig för att besöka anläggningen. Särskilt stort är intresset för hur de olika salladssorterna blandas med hjälp av automatiseringen.

Kort tid från order till leverans

Kort hållbarhet och långa transportsträckor var några av skälen till att Ferskvarehuset ville få så bra flyt som möjligt fram till att salladen är packad. Hela produktionen är orderstyrd och det finns inget färdigvarulager. Beställningarna kommer in klockan 14. Produktionen startar klockan 6 nästa dag och måste vara klar till klockan 18, när varorna körs ut.

Flexibiliteten spelade också en viktig roll, och de höga norska lönekostnaderna gör automatisering lönsam. Efter att ha sparat in motsvarande 20 tjänster har företaget nu 40 anställda, varav 16 arbetar i sallatsproduktionen.

Samlad IT-styrning

Ferskvarehuset gav det norska företaget Dynatec uppdraget att bygga det nya salladspackeriet på Gardermoen. Dynatec och den mångåriga danska samarbetspartnern Dan Supply levererade produktionsutrustningen. Dynatec valde norska APX Systems för IT-lösningen, som omfattar planering, produktionsstyrning, datainsamling, spårning, packning och märkning. Precis som anläggningen för Kransekakebakeren, som Dynatec och APX Systems samarbetade om ett par år tidigare, är Ferskvarehusets anläggning ett exempel på Industri 4.0 där alla enheter är sammankopplade för att ge ett jämnt flöde.

APX avatar är en relativt ny lösning som kopplar samman flera robotar för att producera, märka och packa samt samla in och rapportera data till användarens affärssystem. Lösningen bygger på datastrukturen i sD2, som har sitt ursprung i företagets tidigare superDAGFINN och har utökats för salladsproduktionen på Gardermoen.

– Lösningen består av flera programmoduler med olika uppgifter. Under natten hämtar vi order och artikeldata från SAP. Utifrån dem optimerar avatar nästa dags produktion, säger Jan Erik Evanger, vd och ägare av APX Systems. Han tillägger att ett lager i lösningen kommunicerar med vågarna och styr robotarnas rörelser. Recepstyrningen håller reda på hur mycket råvara som behövs vid varje station för att linjen ska kunna fortsätta. Systemet sköter märkning av konsument- och distributionsförpackningar, robotpalletering och märkning av pallen. Det kommunicerar med flera PLC-system så att linjerna kan stoppas vid behov.

Trots lösningens komplexitet tog det bara drygt ett halvår från ordern till driftstarten förra sommaren.

Kontroll på svinnet

Ferskvarehuset tar i genomsnitt emot 100 000 kilo råvara per månad. Under den norska odlingssäsongen kommer det dagliga leveranser främst från odlare i Vestfold men också från Trøndelag. Under importsäsongen samarbetar man med Coop Norden om råvaror från Spanien, Italien och Portugal. Leveranserna anländer normalt tre gånger i veckan.

Vid varumottagningen kvalitetskontrolleras, vägs och märks råvarorna om innan de registreras i råvarulagret. APX styr flödet och skickar information till produktionen och fabriksutrustningen.

Vågar för svinn finns vid varumottagningen och i början av de tre linjerna. De har ännu inte tagits i bruk, men systemet kan registrera avskär per råvarupall och koppla uppgifterna till leverantören. Statistiken visar kvaliteten per leverantör och kan användas när inköpspriset avtalas.

När svinnet vägs vid varumottagningen kan personalen få besked om att fylla på motsvarande mängd för att nå dagens produktionsmål.

Salladen grovsorteras, skärs och passerar en optisk sorterare. Den transporteras sedan till andra våningen för tvätt och torkning på långa banor. Sist buffras salladen i stora blå plastlådor som vägs så att systemet känner till nettovikten.

Två robotar blandar salladen

Sundal berättar att de lade mycket tid på att välja hur salladssorterna skulle blandas.

– Vi övervägde bland annat att mellanlagra och blanda från tankar eller band. Till slut valde vi lådor, säger fabrikschefen.

Avatar styr hur lådorna placeras i en solfjäder runt två industrirobotar. Robotarna väljer lådor enligt receptet och tömmer innehållet i en stor blandare.

– Det ser enkelt ut, men är rätt komplext. En vanlig dag hanteras 5 000 lådor. Receptstyrningen gör att varje sats blandas på samma sätt. I branschen är det vanligt att blanda för hand och hos oss varierade blandningen mer tidigare, säger Sundal.

Helautomatisk packning och märkning

Efter blandningen åker salladen på band till en av tre flerhuvudsvågar och faller genom en tratt när påsarna fylls. Påsarna märks automatiskt med bäst före-datum och spårningsuppgifter. Innehållets vikt avgör hur snabbt påsarna fylls.

– Sockerärter väger mest och faller så snabbt att vi fyller 70 påsar per minut. Nu packar vi medelhavssallad, och då blir det 42, säger Sundal efter en titt på displayen.

Påsarna fylls på ett entresolplan och går sedan ner genom metalldetektor och kontrollvåg. En av de andra linjerna kontrollerar också syrenivån eftersom vissa salladssorter är känsliga. En WrapAround-maskin packar påsarna i kartonger som märks automatiskt. En palleteringsrobot bygger pallar per kundorder. När en pall, exempelvis till Coop i Bergen, är färdig plastas den in, får transportetikett och ställs för utkörning.

Industri 5.0

Sundal berättar att det var mycket viktigt för dem att APX tog fram en lösning som var så enkel som möjligt att använda.

– Vi har inga IT-specialister i produktionen, och med så många nationaliteter måste det vara enkelt. Tidigare behövde exempelvis varje skrivare ställas in manuellt. Nu sker det automatiskt, och vi har inte längre någon felmärkning, säger han.

Jan Erik Evanger förklarar att SCADA (Supervisory Control and Data Acquisition) och HMI (Human–Machine Interface) därför har varit viktiga delar av lösningen. På utvalda platser visar skärmar anläggningens status i realtid tillsammans med direktsända videobilder från andra centrala delar av produktionslinjen.

Vid skärmen som är kopplad till palleteringsroboten visade produktionschefen Zilvinas Ciuzelis hur överskådligt och lättanvänt systemet är.

– Här ser du att vi på linje 1 packar rucola till fem olika kunder. Vi ser antalet per order, hur många lådor som redan står på pall och hur många som återstår. Detsamma gäller linje 2 där vi packar medelhavssallad och linje 3 där vi kör babyspenat. Det är också väldigt enkelt att ändra ordningen om det till exempel står en lastbil och väntar, säger Zilvinas och flyttar med några knapptryckningar upp en order i kön.

”Ferskvarehuset har nått en mycket hög automationsgrad, där allt styrs och synkroniseras. Det är just det Industri 4.0 handlar om: att få en kontinuerlig produktion genom att koppla ihop varuflödet från råvara till färdig produkt med ett dataflöde som följer varan. I dag talar man ofta om digitalisering, men för oss är det en fortsättning på hur vi har arbetat med flödesproduktion sedan tidigt 90-tal. Det är ingen poäng med robotar om man inte får ett fungerande flöde”, konstaterar han.

Det som särskilt intresserar Evanger, som vi tidigare kallat teknikevangelisten, är att samtalet nu har gått från Industri 4.0 till Industri 5.0. Industri 4.0 handlar om integrationer och flöden. Industri 5.0 handlar om samspelet mellan människor och maskiner och om hur vi kan kommunicera med och instruera robotar på nya sätt. Även detta prövas i viss utsträckning hos Ferskvarehuset. Peppol står för Pan-European Public Procurement Online. Teknikerna för elektronisk dataöverföring har förändrat hur företag utbyter information och effektiviserar processer inom bygg och handel. Deltagarna får möjlighet att lära sig hur systemen kan införas för att förbättra kommunikationen och minska kostnaderna.

EDI/Peppol/EHF: elektroniskt dokumentflöde mellan köpare och säljare via APX Integrator.
Svenska
Norsk Dansk Suomi English Deutsch Español Français Nederlands 简体中文 繁體中文